Påskfjädrar är från fåglar

Åter igen en text som jag användt i skolan. Hade en redovisning om detta och fick mycket bra respons, och många som väljer att nu skippafjädrar!

 

Påskfjädrar i riset blev inte vanligt förens på 1930-talet. Idag är det vanligt att man pyntar med fjädrar både hemma och runt om i kommunen. Dessutom förekommer fjädrar, såsom dun i kläder och annat som täcken i hemmet.

Dessa fjädrar och dun tas från fåglar på två sätt,efter slakt av djuret och genom plockning av levande fåglar. Detta görs dock inte i Sverige utan är importerat från andra länder, vanligtvis Kina eller USA. Dessa länder har väldigt dåliga djurskyddslagar. Ofta händer det också att fjädrarna kommer från USA, exporteras till Kina för att bearbetas och sedan transporteras till Sverige. En lång och onödig transport.

Djuren, som vanligtvis är kalkoner lever ett mycket smärtsamt liv. De har utsatts för en väldigt hård avel och växer alldeles för snabbt, på samma sätt som kycklingar i alla länder som ska bli både till vitt kött eller lägga ägg. De kan inte längre gå ordentligt och får ofta problem med hjärtat, som inte hänger med i utvecklingen. 

Fjädrarna du köper behöver inte heller vara dyra, med tanke på hur produktionen ser ut. Här är en kalkons liv:

Kalkonkycklingarna kläcks i maskiner, på samma sätt som kycklingar. 

De könssorteras och transporteras till sin uppfödningsanläggning. Där bor de i tusentals i stallar. Hönorna dödas efter 10 veckor och tupparna efter 17 veckor. 

Under denna tid plockas det antingen fjädrar från djuren när de är vid medvetande, vilket är mycket plågsamt, annars efter slakt. Kalkonen bedövas genom att doppas ned i strömförande vatten. De avlivas sedan genom ett stick i halsen. Det förekommer dock att kalkonerna slaktas utan bedövning, säger Karin Tawata, författare av boken Handla Djurvänligt.

Egentligen vill kalkoner ta hand om sina barn, bygga bon, leta efter mat, bada i sand, sitta i höga träd  och springa. Det finns ingen etiskt bra fjäderframställning.

300miljoner kalkoner dödas varje år i USA, lika många som dess befolkning.  

Använd fantasin och pynta djurvänligt!

http://www.ingelstakalkon.se/artiklar/djuromsorg/slakt

http://www.djurensratt.se/vara-fragor/djur-i-livsmedelsindustrin/kalkoner

http://www.djurensratt.se/om-djurens-ratt/nyheter/paskfjadrar-kommer-fran-faglar

http://tidningenland.se/djurens-ratt-varnar-paskfjadrarna-kan-ha-plockats-fran-levande-fagel/

http://www.peta.org/issues/animals-used-for-food/factory-farming/turkeys/hidden-lives-turkeys/http://www.gp.se/konsument/konsumentguider/1.20047-paskfjadrar-06

Allmänt, Djurrätt | | Kommentera |

Att nå dit man vill - Varför just djurrätt?

Då och då händer det att jag får frågan varför djur är så viktiga för mig och hur det kommer sig att jag väljer att brinna för djurrätt. Något som jag har svårt att ge ett kort och konkret svar på. Jag tänkte skriva ned lite av mina tankar varför det kan komma sig.
 
Vad är meningen med livet? Jag har ingen aning och jag tror att det är just en egen mening man måste hitta för att kunna kämpa för saker. Min mening är att kunna göra skilnad på något sätt, och för mig är det mest att få djurens röst hörd! 
 
För jag skulle gärna kämpa lika hårt för både Feminism, Anti-Rasism och att få fred på jorden. Men mitt kall är djurrätt och det kommer nog alltid vara de jag kämpar extra för, och det är det jag är mest insatt i för tillfället. Missförstå mig inte, jag är feminist och antirasist, verkligen och självklart! Genom att kämpa för djuren vill jag sprida budskapet att ALLA är lika mycket värda!
 
 
Jag måste ha något att kämpa för som faktiskt betyder något för mig. Av någon anledning har Djur en av de största delarna i mitt hjärta och tack vare detta vet jag att jag på något sätt vill och kan göra skillnad för dem. Jag har dem att kämpa för.
 
Samtidigt så kan jag inte göra mycket. Men, jag sprider mitt budskap varje dag, bara genom att handla djurvänligt och att få alla att veta varför jag väljer vego. Och jag drömmer och försöker hitta vägar att kunna komma långt i framtiden. Något jag är riktigt glad och stolt över är att jag fått Praoplats hos Djurens Rätts kontor! En bra början tycker jag iallafall och jag ville det så otroligt gärna, det kan mina vänner och min familj intyga. 
 
Enda sättet att nå dit man vill är att kämpa. Och det kan vara skitsvårt, jobbigt som f*n, och inte roligt alla dagar, men om man verkligen vill nå någon stans så måste man också börja på något plan. Absolut kan pengar och tur ge mycket. Men låt oss alla leva efter detta citatet:
 
 
Jag har inte alltid lust att kämpa för det jag vill. Hade gärna fått allt serverat på ett guldfat men det kommer jag inte få och jag tror det är viktigt att kämpa för att nå sina mål. Jag skulle dock säga att jag är ganska lat, men bättrar på mig och försöker se varje dag och varje ny händelse som ett nytt kapitel! 
 
Jag drömmer om att få jobba med djurrätt. Eller med djur, vilket plan som helst förutom något som förtrycker dem. Men något jag för tillfället skulle vilja satsa på i framtiden är att få jobba med djurrättsfrågor i rätten. Det skulle kännas så bra att vara med och påverka så stort. Men det är nog en lång väg dit och mycket jag vill göra på vägen.
 
Jag har dessutom annat som jag vill göra i mitt liv. Jag har mer och mer börjat känna att jag gärna spenderar pengar på att resa. Inte på ett speciellt lyxigt vis, gärna backapackar jag, bor med lokalbefolkning och ser nya världar. Detta skulle jag gärna göre med en kompis om några år, men även spara några resemål till resten av mitt liv!
 
Självklart skulle det också vara kul med en blogg som växer. För att kunna sprida veganism och min syn på djurrätt osv. Men det krävs mycket för att uppnå det också och jag har inte riktigt tid och idé för att börja på det än, men hoppas snart bygga upp min blogg mer och mer. Dock går skolan före.
 
Jag ser min framtid som vegan, fortsättningsvis. Jag hoppas och tror att jag kommer vara vegan resten av livet då jag anser att det är det enda rätta och det klokaste, men värderingar kan ju ändras. Men mitt delmål 1 är jag snart framme vid - 24 april har jag varit vegan i ett år. Helt fantastiskt och jag vill bara skrika det till alla som sa att jag inte skulle klara det.
 
 
Vad ska jag mer säga? Jag har snart klarat att vara vegan i ett år och jag vet att man kan klara det mesta - så länge man vill det. Det är svårt att kämpa för något någon annan tvingar en till eller som man är osäker på. 
 
Följ hjärtat, eller gör det som känns bäst. Så länge det inte skadar någon annan. 
 
Välj Vego,
kram!
Allmänt, Djurrätt, Långt & läsvärt | | Kommentera |

Varför inte vegetarian?

Självklart valde jag att skriva om veganism när jag fick chansen i skolan, då vi hade fritt arbete. Och, varför inte publicera det här? 

Tyvärr blev då layouten inte densamma eftersom det kommer från Pages, men det är nog lugnt. Enjoy!


 

Vad är skillnaden?

Vegetarian kan man vara av olika anledningar. De främsta anledningarna brukar vara för djurens skull, för hälsans skull, och/eller för miljön. En vegetarian äter inga animaliska produkter, förutom ibland vissa undantag som lakto-ovo.vegetarianer tillexempel har. Lakto-ovo står för att man äter mjölk och ägg, och i många fall äter man ofta även saker som bivax samt olika former av fetter från djur. 

En vegansk livsstil innebär att man inte äter något från djurriket. Varken kött, ägg, mjölk eller andra fetter, etc. som kommer från djur äter man. Jag skulle säga att veganrörelsen bara har med djurrätt att göra, då man inte vill utnyttja djur på något sätt. Till viss möjlig mån köper och använder man inte skinn, djurtestade produkter, päls och i vanliga fall går man inte på Zoo och stödjer ej djur på Cirkus, bland annat.  

Djurens rättigheter

Självklart undrar de flesta nu, varför man väljer att inte äta något från djurriket, varför man inte vill stödja päls- och skinn-industrin, och varför man helt enkelt väljer detta levnadssättet.

Inget djurplågeri på min tallrik!

Omkring 100 miljoner djur dödas varje år på svenska slakterier. Det är alltså nästan tio gånger vår egna befolkning. 100 miljoner individer, som hela sitt liv bara levt för att vänta på att hamna på någons tallrik. Och hur är då dessa liven? Inte så roliga.

Jag tänker inte skriva så omfattande om just köttindustrin, för jag tror, och hoppas, att ingen missat att grisarna ofta lever 10 stycken på 9 kvadratmeters betonggolv,  eller att kycklingarna som äts till middag är framavlade för att våra å snabbväxta som möjligt, vilket ger kycklingarna ett väldigt plågsamt liv då de får ont i ben och leder samt ofta får sjukdomar då deras hjärta och lungor  inte hänger med i utvecklingen, som går ungefär dubbelt så fort mot på 50-talet.

 

Varför vi väljer att inte äta ägg är främst på grund av massmordet som sker, utan att folk vet om det. När en honkyckling kläcks, kläcks också en tuppkyckling. En kyckling som alltså inte kan lägga ägg, och därför inte ger industrin några pengar. Efter födseln kvävs eller krossas då de nyfödda tuppkycklingarna ihjäl. Medans de andra kycklingarna går ett annat öde till mötes. De blir antingen frigående eller burhöns. De lever alltså med tusentals andra höns, antingen i stora stallar eller små burar, med max 16 hönor i en bur eller frigående och enligt Jordbruksverket med max 20 höns per kvadratmeter golvyta. 

 

 

Korna som är i mjölkindustrin, är sedan nötköttet som säljs i affären. Genom att därför köpa mejeriprodukter ger man pengar till industrin som sedan också slaktar kossan vid 5-6 års ålder, trots att en ko kan bli 15-20 år gamla naturligt, enligt Kolmården. Kalven och kossan skiljs åt vid 6-12 veckors ålder. 

Animal liberation

Veganer förespråkar att djurens rättigheter måste lyftas upp och att alla djur är lika mycket värda. Därför undviker man gärna att gå på Zoo, Cirkus med djur, bära päls, skinn, eller på annat sätt ge pengar till djurindustrin. 

Varför skulle man inte kunna köpa och bära skinn eller läder? Det är väl bara en biprodukt? Svaret är nej. Skinnet är det mest värdefulla hos djuret efter köttet och de inre organen och bidrar därför till lönsamheten för kött och mjölkindustrin. Det vanligaste djuren som man använder inom skinnindustrin är kor, getter, hästar, får och grisar, men även krokodiler, strutsar och kängurus skinn används.

Indien är ett av de fem största djurhuds/skinn producenterna och de hade en produktion på 400.000 ton under 2009.  Transportörerna som transporterar djuren vet ofta inte ens vart gränsen går med antal djur i transporten. De packas på och det är inte ovanligt att djur kollapsar under transponeringen pga. trångt med utrymme och ofta ingen mat. 

Pälsnäringen är en otroligt lidande industri för djuren. I Sverige har både rävfarmer och chinchillafarmer förbjudits i Sverige, men fortfarande är minkfarmar lagligt. Det är en industri som inte har någon som helst hänsyn till djuren och bara en fråga om pengar. Under 2013 exporterade Svensk minknäring för 1 000 000 000 svenska kronor. Minkarna bor i nätburar där de inte kan utöva sina naturliga beteenden. Ofta tar de också mycket skada, både av varandra då kannibalism förekommer i den uttråkande miljön, men också annan våld från minkarna i högre rang, enligt bådeDjurrättsalliansen och dokumentären Under Pälsen

 

"Djuren i vår värld existerar för sin egen skull. De finns inte till för oss människor mer än svarta människor finns till för vita, eller kvinnor för män" - Alice Walker.

Källor:

http://www.djurensratt.se/vara-fragor/djur-i-livsmedelsindustrin/slakt 

http://djurrattsalliansen.se/arbetsomraden/kottindustrin

http://www.djurensratt.se/vara-fragor/djur-i-livsmedelsindustrin/honor-tuppar 

http://www.svensktkott.se/om-kott/kott-och-miljo/uppfodning/not/kott-fran-mjolkkor/  

http://www.djurensratt.se/vara-fragor/djurvanlig-konsument/skinn

http://www.nationearth.com/earthlings-1/

http://www.svenskmink.se

Samt bilder från Djurrättsalliansen.

Upp