So so sorry

Bloggen har varit seg under veckan, inte sant? Lite som jag alltså... 

Jag ska skriva lite kortfattat om denna vecka, som för mig har varit lov. 

Igår sov Olivia hos mig och idag åkte vi och handlade, gjorde smoothie och jag somnade när vi satt och kollade youtube... Imorgon blir det plugg. Godnatt på er ( om en stund eller två ;) ) 





Allmänt, Vardag | | Kommentera |

Vecka två i Sri Lanka

En av de första dagarna i Hikkaduwa var vi på marknad och stötte på en man vi tidigare talat med. Han ville ta med oss till ett tempel som bara skulle ligga 10 minuter bort. kanske 40 minuter senare var vi nästan framme. Vi gick igenom en by, och i stunden när vi kom, kom även alla fram för att hälsa på oss, och de sprang hem till grannarna så att de inte skulle missa vårat besök. De talade inte bra engelska men mannen vi gick med översatte åt båda hållen. 
 
 
En av flickorna som jag tror var 13, var väldigt duktig på engelska och hon pratade mycket med oss. 
 
Samma intryck som vi fått överallt tidigare fick vi nu. Människorna är väldigt trevliga, minst sagt. Vi satt en stund utanför deras hus och pratade i den stekheta värmen. Husen var inte allls som vi är vana med. De var färgglada, allt ifrån rosa till gula och blå, och, speciellt runt kusterna så fanns ett skjul bredvid huset. Skjulen var familjernas tidigare hem, före Tsunamin 2004. De har inte haft pengar för att riva husen, och har därför låtit det stå kvar, på tomten bredvid det nya.
 
Dagen efter att vi hälsat på den trevliga byn, lovade vi att komma tillbaka och spela volleyboll. De hade mitt i den "fattiga" byn en fin, välskött vollevbollplan. När vi kom tillbaks dagen efter blev alla överlyckliga och de ville börja spela på direkten. Alla var med! Mammorna, papporna, de stora och de små barnen. Sen även jag, min mamma och pappa, men, vi låg inte alls på deras nivå - de var grymma!
 
Efter detta hade vi picknick på volleybollplanen. Vi bjöd på juice samt kex, och en av de äldre kvinnorna sprang hem till sitt hus för att bjuda oss på te. 
 
Efter en stund visade ena familjen sitt hus, enkelt inrett, (dvs plaststolar, någon affish med hästar som motiv, skynke för sovrummet vars det stod en säng). De tog sedan ut plaststolarna och vi fick sitta på tomten, blev bjudna på färska kokosnötter och mycket prat. 
 
En av de yngre flickorna kom framspringandes till mig och kände på mina armar, ben och mitt hår. Hon hade nog svårt att tro att jag var verklig, kan jag föreställa mig. 
 
Timmarna vi spenderade med dessa underbara människor var jag så otroligt glad. Deras sätt att leva kändes på något sett så rätt, och man börjar ifrågasätta väldigt mycket efteråt. Jag är glad att jag fick träffa så många fina människor, och att de kanske fick träffa mig och förhoppningsvis känna att det var betydelsefullt.
 
 
Resterande dagar i Hikkaduwa spenderades på stranden och i turistbutikerna på gatan vid alla hotell. Jag köpte en bikini och ett par harembyxor. Vi åt även på en jättemysig resturang vid namnet Aroma, som hade många veganska alternativ (inklusive pannkakor(!!!)). En av min favoritresturang under resan.
 
Vi tog också en båttur i en lagun, och då fick några av våra bykompisar följa med. Det var jättemysigt och väldigt vackert.
 
 
 
Härnäst tar vi Tuk-Tuk till ett av mina favoritställen, samt tåg till platsen där vi får se det största däggdjuret i världen! 
Allmänt | | 2 kommentarer |

Första veckan i Sri lanka

Nu är tiden inne. Nu kommer jag berätta mer ingående om min resa och om det är något speciellt ni vill veta, tveka inte att lämna en kommentar!
 
Efter en otroligt lång dag med tre olika plan, var vi framme. Värmen slog till en riktigt hårt direkt när vi kom ut från flygplatsen. Nu hade resan börjat. 
 
Vi tog en taxi till vårt hus. Vårt hus som var nästan pinsamt billigt och där vi skulle stanna 11 nätter, bara vara på stranden och se staden Negombo, som vi kommit till. Men det visade sig vara annorlunda mot vad vi tänkt, det var ganska långt till stranden och det var flera saker i huset som inte funkade. Så många skillnader fanns det i början, men under resans tid vande man sig med "kallvatten", toaletter som inte går att spola samt kackerlackor. Småsaker egentligen.
 
Vi beslutade oss för att försöka ta oss till stranden iallafall. Men förstår ni hur trötta vi var? Dessutom var klockan ungefär åtta på morgonen, medans den i Sverige var halv ett på dagen. 
 
Så, det första vi märkte, var vilken kaotisk trafik det var. Att gå på sidan om vägen var riktigt obehagligt, och kändes inte heller så trevligt med tanke på hur, tyvärr, smutsigt, eller snarare skräpigt det var. 
 
De första dagarna spenderade vi alltså på Negombos stränder, åt på små "resturanger", som ofta också inte var riktigt städat, men god och stark mat var det iallafall!
 
 
Servetter av tidningar.
 
Tredje dagen åkte vi till huvudstaden, också med bil. Vi var inte där så värst länge och vi köpte ej mycket, men det var intressant att se!
 
Rondell.
 
 
 
Vi tog kvällspromenader innan solnedgångarna, såg runt i byarna och hälsade på alla trevliga människor och djur.
 
 
 
Fjärde (eller om det var femte, minns ej) dagen åkte vi vidare. Vi tog tåget från Negombo till Colombo (huvudstaden) och åkte därifrån till Hikkaduwa. Tåget mot Hikkaduwa gick längst västkusten, och det var fullt med folk. Vi stod tätt i mer än två timmar på ett tåg som åker med öppna dörrar, från tidigt nittiotal. Träffade dock många trevliga människor och fick chans att öva alla mina språkkunskaper - spanska och engelska (som jag båda talar flytande) samt under resans gång franska och mandarin som jag pluggar.
 
Framme i Hikkaduwa hade vi inget boende. Till sist fick vi rum på ett "Hotell" som ägdes av komunen, tror jag. Där fick några arbetslösa möjlighet att jobba (om jag nu förstått det rätt). I Hikkaduwa stannade vi i sju dagar och det är en av våra favoritplatser. Första dagarna var vi bara på stranden. Denna gång bodde vi faktiskt  stranden.
 
I vattnet här simmade man också med vilda sjöldpaddor. Stora, och ofta fler än fyra stycken. Vattnet var klart och det fanns även mycket fisk. På kvällarna under helgerna syntes lokalbefolkning till på stranden. Få kunde simma, men det var som en mötesplats.
 
 
Nästa inlägg kommer jag berätta om några fler upplevelser i Hikkaduwa, när vi hälsade på en liten by, bortom alla turister.
 
// Silke
 
 
 
 
 
Upp